Niklas Wadman

Kaffet är bryggt, omeletten är stekt och solen skiner in genom fönstret. Att få bryta vardagen med att stänga ned arbetsdatorn och sätta telefonen i flygläge är något som sällan sker. Att driva ett aktiebolag kräver konstant uppkoppling - jobb 7 dagar i veckan och att alltid vara tillgänglig till sina klienter. Jag älskar verkligen det jag gör, inga pengar i världen kan ersätta mitt yrke. Men vägen till framgång är aldrig rak, att jobba från morgon till kväll/ alla dagar i veckan kommer förr eller senare ta mig in i väggen. Så att bryta rutinerna är minst sagt viktigt, oavsett om det handlar om din träning, ditt yrke eller din största hobby - vi alla behöver ibland stanna och tänka till. Jag besitter just nu på en mycket stark vision, en framtidstro på att jag kommer att driva mitt företag dit jag strävar - att en vacker dag ha expanderat till ett högkvalitativt fitness-center. Allt från dess unika gym-miljö med Sveriges bästa PT's till ett enastående hälsocafé - allt under ett och samma tak. Men man kan inte bara att blicka framåt och garantera att den dagen kommer. För oavsett hur hårt jag sliter och oavsett hur mycket tid jag tillägnar för att nå min dröm så finns risken att jag aldrig tar mig dit. Jag har smakat på den biten av kakan förut, så jag hoppas att jag kan med mina rader även få dig till att reflektera över din nuvarande situation. Låt mig ta 3 minuter av din tid för förtydliga det hela med ett personligt perspektiv ur mitt liv..

Sedan tidiga barnsben har jag haft skateboarden under fötterna, jag är som uppväxt i den så kallade brädkulturen. Det var mer än bara en hobby för mig - det var min livsstil och framtid. Jag hade en klar vision om hur min framtid såg ut och jag var till 110% säker på att den dagen skulle komma. Jag la ned min själ för att hålla rätt väg mot min dröm, jag tävlade och fick stå överst på prispallen - en underbar känsla! Inget kunde stoppa mig. Men efter en större insats så sa diskarna i ryggen dessvärre ifrån. Skador, smärtor och sängliggande med smärtstillande blev min vardagsmat - inte så rockigt att uppleva vid bara 19 år gammal. Jag insåg att min framtids vision inte längre fanns inom räckhåll. Det tog mig 2 (nästan tre) år av daglig rehab och en förmögenhet i utgifter för naprapati - sen kunde jag börja röra på mig normalt utan smärta. Jag är idag 27 år och skulle enligt min dåtida framtidstro nu vara bosatt på andra sidan atlanten, skateboardåkningen skulle vara mitt yrke, min livsstil och mitt leverbröd.

Jag insåg då att jag har spenderat en större del av mitt liv på något som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Jag som då var 110% säker på att det skulle bli min framtid. Så ångrar jag mig? Önskar jag kanske att det gick att sudda ut alla dessa år? Absolut inte. Jag är otroligt stolt och glad över den tiden av mitt liv, inte för att jag tog mig överst på prispallen utan för att jag levde varje dag i nuet. Jag oroade mig inte över min framtid, den skulle komma förr eller senare. Brädkulturen hade då (och kommer alltid att ha) en stor vikt att livsstilen handlar om känslan, att göra det man tycker är kul - och enbart för detta! Inom Fitness handlar det för många om att nå prispallen, inget fel med detta, men resan dit tycks nästan glömmas bort. Det får låta hur klyschingt som helst - men livet är fasiken för kort för att inte göra det man tycker är kul. Så blicka tillbaka på det du gör och brinner för - njuter du även av resan? Lever du också livet eller är det bara fokus på slutmålet? Kan du se tillbaka på tiden och säga att det är okej om du får beskedet att du inte kommer nå hela vägen? Min fråga är helt enkelt om du har roligt längst resan? Ibland behöver vi sakta ned, tänkta till och bara njuta av nuet.. 
 

"All we have is now.." 

Comments (2)
LeoDin attityd är så jäkla grym, Niklas. Oavsett vart på pallen du hamnar så är och kommer du alltid vara vinnare! 2015-04-04 10:23
Niklas WadmanYou make my day! Tusen tack Leo, värmer att höra! 2015-04-05 08:16

Dagarna flyger förbi och det nya året ligger redan hörnet. Med bara några få dagar kvar året så spenderats de med lite extra guldkant, det har laddats fysiskt som psykiskt inför 2015. Detta i kombination med en resa till Dubai med min andra halva. Prioritering har varit att släppa allt vad stress och "måsten" heter - bara njuta av nuet och låta livskvalitén ta över.

Som grädde på moset fick jag före vår resa ett besök av Canon's egna Tomte. I sin säck hade han en PowerShot G1 x Mark II, en kompaktkamera med Wi-Fi för enkelt överföring direkt till mobil/ Instagram. Som en unge före julen så var givetvis min nyfikenhet olidlig! Bilderna under får tala för sig (samtliga bilder är o-redigerade) och en specifik recension inkommer inom kort!

Något som även inkommer inom kort är bl.a "Veckans övning" som så standardiserat infaller varje Måndag, lite förseningar pg.a resan och prioritering på att jobba igen förfrågningar som infallit på mailen. Det nya året ligger som sagt runt hörnet, efterfrågan på personlig träning/ coaching är större än någonsin. Jag är ruggigt motiverad att kicka igång :) Men först - Let's take a selfie! 
 

Comments (3)
Carolina Asplundåå gud så härliga bilderna blev! Drömmer mig bort! 2014-12-29 22:28
Niklas WadmanKan inte bli något annat än härligt med dig vid min sida ;) 2015-01-07 21:35
KGVad hände med recensionen av kamera? Var den bra? Håller själv på o kolla efter en bra ljsustark kompaktkamera. Kan du rekommendera denna Canon?2015-02-10 19:29
0 av 2
OPTIONS